söndag 23 oktober 2011

Djur, vader, saknad

Djur
Efter vi undervisat i tisdags tog barnen med oss till en kulle dar det fanns 200 far och getter som vi hangde med samtidigt som vi kollade pa solnedgangen. Det sotaste lammet fick jag halla i min famn. Jag har ocksa kramat en fyra veckor gammal hundvalp och haft besok pa rummet av en spindel som var lika stor som min hand. Vi ropade pa var manliga granne sa att han fick doda den. Igar sag vi en fjaril i samma storlek men den var mest cool. Vi har blivit jagade av en ko pa gatan och blivit hotade av tva stora apor som satt vid vagkanten.

Vadret
Det blixtrar asmycket ute och precis i denna stund slog blixten ner i narheten sa det sa pang i huset och alla datorerna dog utan min har pa internetcafet...Annars har vi mest soligt vader och jag har blivit brun pa armarna och i ansiktet. Pa kvallarna och natterna ar det kallt. Min kladsel varierar men oftast har jag pa mig duntofflor, understallsbyxor, mjukisbyxor, understallstroja, t-shirt och fleecetroja. Med dessa klader kryper jag sedan ner i min sovsack och drar over mig en filt. Hur ska jag klara mig i november och december??

Saknad
Jag saknar Sverige och speciellt min familj. Detta ar till er:

Mamma, du ar min storsta kvinnliga forebild.Du har alltid en oppen famn at alla manniskor och satter alltid alla andra fore dig sjalv. Du ar expert pa att fa manniskor att kanna sig alskade och att fa manniskor att tro pa sig sjalva. Du ar den klokaste jag vet och det ar du som har lart mig vad sjalvkansla och empati handlar om och hur viktigt det ar att ha kontakt med sitt inre. Du bjuder alltid pa dig sjalv och sa fort du vistas i ett rum sa lattas stamningen upp. Du ar lararen som jag onskar jag hade pa gymnasiet och mamman som jag beundrar!

Pappa, du ar en klippa och en hjalte for manga men speciellt for mig. Jag behover aldrig vara radd for du har bevisat manga ganger om att du alltid finns dar for att hjalpa mig. Och inte bara mig, du hjalper alltid till dar det behovs! Du ar smart och allmanbildad som fa vilket jag beundrar. Du ar rolig och lattsam och har alltid en optimistisk syn pa tillvaron och livet. Jag har nog aldrig sett dig bli arg och jag tror knappt jag ens hort dig hoja din rost. Du ar lugnet sjalv och jag inspireras av dig!

Sofia, jag ar sa tacksam for det har aret. Aret da varan syskonrelation blivit till en basta-van-relation. Du finns alltid dar och du har sagt tusen ganger om hur mycket det ocksa betyder att jag finns dar for dig. Det gor mig glad. Du ar sa stark, sa modig och sa omtanksam! Du tanker alltid ett steg langre och har en formoga att reflektera och ifragasatta situationer som kasnke inte ar som de borde. Du har en vilja att alltid lara dig mer om det som betyder mest och det kommer fa dig att aldrig sluta vaxa.

Calle, manga ganger har jag tankt att jag vill vara som dig. Du ar den mest sociala personen jag kanner och kan fa alla manniskor att oppna sig. Du har alltid djupa tankar snurrandes i huvet och alltid karlek att ge ut. Trots din skicklighet inom mycket sa ar du sa odmjuk ocksa vilket far mig att beundra dig annu mer! Du ar en entreprenor och en ledare och jag vet att du kommer forandra den har varlden till en battre plats for manga. Jag vet att du redan nu gjort starta intyck och avtryck pa manga du mott! Tank att jag far vara din syster. Det ar stort!

Tack for att ni lart mig att jag ar alskad for den jag ar och inte for det jag gor. Tack for att ni stottar mig och uppmuntrar mig nar jag ar har aven fast ni vill att jag ska vara hemma. Tack for att ni ar dom ni ar. Jag alskar er! Vi ar varldens basta team! Tusen kramar!

2 kommentarer:

  1. Nu sitter jag här framför datorn med tårar som rinner nerför kinderna. Jag har tänkt mycket på dig idag Matilda och kände att jag så fort jag kom hem ville kolla om du skrivit något nytt blogginlägg, då det känns som att det var en evighet sen sist jag hörde något ifrån dig. Och tänka sig, där fanns ett alldeles färskt, men framför allt VÄLDIGT FINT SKRIVET inlägg. TACK underbara du! Jag kunde verkligen inte hålla tårarna tillbaka när jag läste dina väl valda ord om vårt "fantastiska team"! Det betyder mycket för mig. Jag kände extra mycket igår att jag saknar dig väldigt mycket, och raderna du skrivit denna gång gjorde inte precis saknaden mindre. Jag tycker det är riktigt jobbigt att du är så långt borta, men jag försöker intala mig själv att jag istället ska glädjas med dig eftersom att du nu gör det som du faktiskt vill göra. Du är så stark och modig Matilda! Det som är viktigast här i livet sätter du främst, och det beundrar jag dig verkligen för. Denna värld skulle behöva fler som du. Om alla var lika fantastiska som du skulle hela världen vara fantastisk. Du är min förebild och idol. Inte på riktigt alla områden som du vet (haha), men på väldigt många. Fortsätt att vara den härliga och älskvärda människa som du är! Jag är övertygad om att alla människor i din närhet där i Indien tycker om att vara nära dig eftersom att du är bäst på, att på olika sätt och vis, sprida det sanna kärleksbudskapet. GO MATILDA! Jag älskar dig!

    SvaraRadera
  2. Muskan!

    Visst är vi en riktig superfamilj.
    Jag skulle kunna ösa på med några sidor positiva saker om dig också, men det tar för lång tid så det får bli: "Det är STOOOOOORT att ha dig som dotter".
    Otäckt det där med alla djuren. Kossor i famnen, jagad av getter och lammungar, otäcka apor stora som händer på rummet, spindlar på gatorna som hotar folk och sist men inte minst, fjärilar.
    Vädret verkar inte heller vara mycket att hurra för. Ni har det ju lika svinkallt som vi och blixten tycks slå ner lika ofta. Jag trodde India var ett varmt och blixtfritt land.
    Åk hem vetja. Jag möter upp på Arlanda.
    Hälsa Matilda att hon kan följa med också.

    Kramar och pussar från
    Pappa
    Mamma och Calle hälsar också

    SvaraRadera