annu en vecka i rislandet

Det har har varit en vecka som bl.a har varit full av forkrossade hjartan. Foralskelser och arrangerade aktenskap kan minsann stalla till med bade forvirring, sorg och panik. I skolan har engelska undervisningen forvandlats mer till "character building classes" med en viss varldskand bok som undervisningsmaterial. Aven tuition (eftermiddagsundervisningen i byn) har sett lite annorlunda ut. I tisdags rensades hela byn pa tuggummipapper och kexpaket da vi och barnen under ett par timmar forsokte gora byn mer naturlig igen.I onsdags ordnade vi filmkvall for barnen och jag och Matilda kopte snacks som vi jamt distribuerade ut i 40 skalar och sedan fordelade ut till barnen. Sedan trangdes vi alla i ett rum pa cirka 12 m2 och lat Bollywood annu en gang servera oss film med tankvart innehall och humor (I am Kalam). Igar var vi i slummen och det var heeelt sjukt. Barnen ar sa desperata efter karlek och narhet att jag inte varit med omnagot liknande. Ett tag hade jag fyra halv -eller helnakna och smutisga barn hangandes runt nacke, armar och ben samtidigt som lika manga hade slagsmal pa marken eftersom de ocksa ville komma nara. Kara nan alltsa..Vi var tvungna att fly bort fran barnen efter ett tag eftersom det kandes som vi skapade mer krig an fred da vi kom. Vi hamnade i en kvinnas "hem" och drack chai istallet.
Pa torsdag ska varan rumskompis Monika ta med oss till grannstaten Punjab. Torsdag,fredag och lordag ska vi pa brollop for hennes kusin och om man ska lite pa Monikas ord kommer det bli hela crazy! haha. Pa sondag aker vi vidare till hennes hemsatad for att halsa pa hennes familj,vinka till Pakistan eftersom vi ar precis vid gransen och aven predika i tva kyrkor. Imorse predikade jag aven i kyrkan har i Macloadganj o det var kul. Det ar en riktig turiststad sa dom ca 50 besokarna var en blanding av kristna och sokande. Tidigare i veckan var det en kille som fragade mig om jag skulle vilja predika i den kyrkan nagon gang och da sa jag "njaej,men om jag skulle bli tillfragad sa skulle jag kanske saga ja anda". I torsdags kom det sedan fram en tjej som kande att hon skulle fraga mig om jag kunde predika sa da var det ju bara att kora ;) haha.

Tanker pa er dar hemma och undrar hur ni mar och vad ni gor. Hoppas livet kanns ljust trots hostmorkret.

Massa karlek fran mig

Tuberkulos och lite annat

Tidigt i mandagsmorse tog jag och matilda riktning mot det tibitanska sjukhuset som ligger cirka milen bort. Vara ben, en buss och nagra munkar hjalpte oss att komma fram och hitta ratt till det vita flervaningshuset som var fullt med sjuklingar. Det var 49 stycken framfor mig och darfor blev jag valdigt glad da jag blev hanvisad till en doktor en vaning upp som inte hade en enda patient for tillfallet. Doktorn var en viting fran amerika och jag berattade for honom om langvarig hosta, feber och smarta i lungorna. Jag vet inte vad jag hade forvantat mig men en sak ar saker och det ar att jag fick en chock nar han sa att jag kunde ha tuberkulos! Att jag ar vaccinerad mot det hade tydligen ingen storre betydelse. Nu skulle jag fa spotta slem i ett provror samt rontgas och halvtimman da jag vantade pa resultatet var himla jobbig kan jag lova och speciellt med tanke pa att jag inte har stenkoll pa vad tuberkulos ar for nagot och att Matilda satt bredvid mig och var livradd for att ha blivit smittad och att hon skulle blivit dodssjuk pagrund av mig. Nu hade jag inte tuberkulos utan bara en tidig lunginflammation sa det var ju skont. Med mig hem fick jag rontgenbilden pa mina lungor, antibiotika for en veckas och lite tabletter mot smarta och feber. Allt detta plus vart firande med taxifard till mcloadganj och lunch pa favoritrestaurangen kostade endast 50 kronor vilket vi i sin tur tyckte var vart att fira med en glassig dessert for 12 kronor ;D
Antibiotikan verkade som rena mirakelmedlet och redan efter tva dagar var jag sa fylld av bade energi och gladje att jag var tvungen att skrika i kudden for att inte spricka av alla positiva kanslor som fanns inom mig haha. Livet kanns sa himla bra nu! Jag alskar att vara har, jag alskar att jag ska aka till Punjab (en stat som gransar till Pakistan) en vecka for att ga pa ett galet brollop och jag ALSKAR att jag SNART AR HEMMA i Sverige hos min familj och mina vanner :D :D :D !!
Har inte sa mycket tid vid datorn men ska skriva nagra rader om veckan i alla fall for att ni ska veta vad jag sysslar med har borta forutom att vara sjuk, ata desserter och rakna dagarna tills jag kommer hem ;) Pa eftermiddagarna sa ar vi ett gang som undervisar barnen i byn och jag och Matilda har fatt ansvaret over ca 10 st 13-14 aringar. Tre ganger i veckan ar vi dar i vanliga fall men denna veckan blev det bara en gang for mig men det var kul! Pa formiddagarna undervisar vi ju i en skola och i fredags var vi dar for att ga pa en school show med dans och musik och prisutdelning for basta elever (det delades ut runt 20 priser och 8 av dom gick till vara elever vilket fick oss att appladera stolt och ljudligt ;) ). Jag tror det var en ganska stor grej for skolminstern kom direkt fran flyget med 20 pers till. Dom kom tva timmar forsent och under den tiden fick alla foraldrar, larare och elever sitta och vanta. Typiskt indien!
I lordags sa akte vi till slummen vilket blev en dag jag kommer ha med mig lange i minnet. Vi var 7 stycken som akte till detta fattiga omrade dar hemmen ar utan golv och har tak av presenningar. Efter att ha busat med barnen i drygt en kvart skiljdes jag fran teamet da ett barn tog mig i handen och drog mig langre in i omradet. Han sjalv var utan bade mamma och pappa men han ledde mig till andra familjer som jag fick besoka i deras pyttesma och smutsiga hem. Efter en stund kom vi till en gammal man som hade skadat benet och efter onskan om forbon borjade jag be till Jesus for honom. Darefter kom det flera manniskor som ocksa var sjuka eller bara ville att jag skulle be om valsignelse och beskydd for dom. Det ar latt att man kan fyllas av hopploshet nar man ser denna fattigdom och alla sjuka manniskor men jag vet att det finns raddning i Jesu namn och darfor ser jag fram emot att aka dit pa lordag igen. Under den har resan har jag vrkligen fatt uppleva och se hur Gud verkar i varlden men jag har ocksa, pa olika satt, blivit uppmarksammad om den andliga kampens verklighet. Jag tror att det finns gott och att det finns ont. Jag tror att det finns en Gud och jag tror att det finns en djavul. Jesus vill hjalpa manniskor, satan vill forstora. Sjukt hemskt, fruktansvart och forvarligt men jag tror tyvarr att det ar sanningen och darmed ocksa orsaken till att varlden ibland ser sa mork ut. Jag och manga fler vill vara med och sprida Guds ljus i den har varlden och jag onskar av hela mitt hjarta att fler manniskor skulle vilja ta emot det.. Dels i Indien men ocksa i Sverige.

Nu ar tiden vid datorn slut och vi ska traska hemmat fran internet cafet. Onskar er en underbar vecka!!
Stor kram!

Hosta och dod uggla

Idag paborjades min fjarde vecka med envis hosta. Dom forsta tva veckorna igonerarade jag den och jobbade pa som vanligt men den har veckan har dom tvingat mig att ta ledigt och istallet for att undervisa barn, besoka slummen och hjalpa bybor med praktiska sysslor har jag agnat dagarna at att ta slut pa tva slaskor stark hostmedicin och en karta med hostmedicinstabletter. Jag har druckit massa te med ingefara, citron och honung och da en snall svensk mamma var pa besok i huset overlamnade hon aven sin astmamedicin till mig som jag andats in varje morgon o kvall. Feber, tappt nasa och lock for oronen ar aven det nogot som forfoljt mig och vagrar forsvinna sa tyvarr har jag inte sa mycket spannande att dela med mig av vid detta veckoslut. Ska anda gora ett forsok att skriva lite om vardagen har... Imorse gick jag, Matilda och var indiska rumskompis Monika upp klockan 6.30 for att gora frukost till alla i huset plus nagra till som jobbar med oss (10 pers men vi brukar vara 20 st). Det blev en mix av svenskt och indisk med havregrynsgrot, bongryta och friterat brod (puri). Den at vi som vanligt ute pa den soliga "verandan" med utsikt over bergen. Frukosten ar det alltid vi i huset som forbereder och varje morgon finns det havregrynsgrot och rostat brod o agg, men ibland kan aggmackan bytas ut mot typ pannkakor eller annat gott. Till lunch och middag kommer det en kvinna fran byn till oss och lagar mat och till lunch och middag blir det alltid ris med nagot tillbehor. Oftast dal (en slags bongryta) men pa torsdagskvallar ar det lyxmiddag med kyckling. For nagra dagar sedan avbrots lunchkonversationen av att en uggla flog in i huset och dog i en blodpol pa marken. Sant som hander har i indien. En morgon vaknade vi av att en stor fagel hade lyckats ta sig i vart rum och fortvivlat forsokte ta sig ut genom att med full fart flyga in i nagat av alla vara stora fonster som finns bade i markhojd och fem meter upp. Sjalv hoppade jag runt i min sovsack och forsokte visa dorrvagen ut men den forstod inte riktigt utan fortsatte entraget med sina fonsterforsok.
Idag ar det bara en manad kvar tills jag aker hem och jag ser fram emot det samtidigt som jag vill stanna har lange lange! jag alskar manniskorna i huset och i byn och jag alskar att aven okanda manniskorna i macloadganj (narmsta stad) ar sa oppna for samtal. Forra veckan var vi ute i nagra timmar och vi fick manga harliga samtal med folk. Vi fick be for tva personer, kopa mat at tre, blev inbjudna pa middag av en och bytte telefonnummer med tva. Tre av de vi pratade med dok aven upp pa gudstjansten dagen efter som vi bjudit in dom till, till var stora gladje!

Saa, nu far det vara nog for denna vecka! Imorgon ska jag troligtvis till doktorn sa forhoppningsvis blir nasta blogginlagg lite mer spannade!

Hejsvejs!