Barnen är nattade och jag sitter i en vilstol på altanen och tittar på stjärnorna. Bredvid mig finns en tallrik med räkskal och den halvlästa boken "guide till helande" av Anita Barker. Jag var och lyssnade till henne i söndags då hon besökte Pingstkyrkan här i strömstad och jag tror minsann att hon sådde lite frön samtidigt som hon talade. Jag vet inte vad det är för frön men jag känner att de växer. Och att någon vattnar.
Jag vill så gärna berätta varenda liten detalj om de senaste dagarna men det går inte. Jag får inte. Hur som helst har de varit helt otroligt bra. Helgen som jag spenderade i Lysekil med underbaringar från götabro kom att betyda mer än vad jag någonsin hade kunnat tro och jag tackar Gud för att han på en minut gjorde ingen dag till två dagar. Två dagar som innebar skratt, djupa samtal, bad, bön, leende hjärtan, sol och god mat men också grunden för det som händer nu. Det har gått tre dagar sedan jag kom hem men det känns som tre veckor. Dels för att det känns så avlägset att vara omringad av 30 stycken nära vänner men också för att livet här i strömstad inte är som innan. Det har hänt massa och det är dom sakerna jag skulle vilja berätta här men det går inte. Jag får inte. Jag kan dock säga att det är bra grejer, riktigt bra grejer, och jag är förundrad, spänd, nyfiken och lycklig.
"You’re my world
You’re the moon and stars above
You’re the reason I know love, love, love
My only cause for being
You’re my world
You’re the owner of my heart
Always close though we’re apart
You’re my heart, my soul, my reason
You’re my world"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar